Idag har jag.. wait for it... packat!! Surprise huh?
Jag börjar undra när det här packandet ska ta slut.. Men jag är iaf väldigt glad att jag började så tidigt! Ni kan ju tänka er vad stressigt det skulle bli om jag började skicka iväg kartonger med bara några få dagar kvar.
Jag tog iaf en paus från packandet när jag och Jamie åkte till the Warren och såg en film! After Earth heter den, och den var faktiskt rätt bra. En riktig äventyrs film med lite humor, och sen är huvudkaraktärerna spelade av Jaden och Will Smith, vilket gör hela filmen!
Innan vi åkte och såg filmen åkte vi till Orange leaf och åt glass. Jag tar nätsan alltid dom "chokladiga" smakerna för dom är ju så himla goda, men jag gick lite outside of my box och testade alla "fruktiga" smaker. Ananas, grapefruit och kiwi blev det! Väldigt gott det med måste jag säga!
Idag har jag packat för fullt, men det är inte så lätt som man tror. Jag åker ju inte hem förrän den 24 juni, men eftersom att vi åker till Kalifornien den 14 så måste jag skicka hem alla mina kartonger innan det. Det betyder att allt som jag kan leva utan i tre veckor ska ner i kartonger, och resten måste få plats i resväskan.
Det har känts väldigt overkligt, ända fram tills igår.. Igår började jag nämligen gå igenom min "minneslåda" som jag har här borta. Där i har jag lagt små saker under året som jag vet att jag vill spara. När jag gick igenom den så började jag självklart gråta, helt ensam i mitt rum. Lite patetiskt kanske, men det är ju så himla känslosamt, speciellt nu när det inte är så mycket tid kvar.
Idag har det också vart väldigt fint väder och jag här suttit ute i solen en hel del. Dock bestämde sig katten för att smita ut (han är en innekatt eftersom att vi bor så nära en stor väg) så jag var tvungen att jaga efter honom..
Ps. När jag gick igenom mina kläder hittade jag ett linne, och jag kommer så väl ihåg när jag använde det som en tajt klänning! Jag tror att jag gick i sjuan. Det är helt sjukt att jag har växt så mycket på fyra år!! (Det är också lite sjukt att jag fortfarande har det här linnet kvar..)
Leon tycker om att hjälpa mig att packa..
Under det här året har jag sammlat mynt i en liten påse eftersom att jag inte använder mynt så ofta här borta och dom väger så mycket. Så jag bestämde mig för att räkna dom och ge dom till Jamie för hon har redan en liten spargris med en massa mynt i. Det var jättesvårt för mig i början av året att komma ihåg valutan på mynten, och jag blandade ihop "dime", "nickel" och "penny" hela tiden. Men nu kommer jag ihåg!
Den här dagen bringade tyvärr inte så bra väder så det blev mest att sitta inne och mysa. Men det var trevligt det med! Vi åt en god lunch och resten av dagen tillbringade vi till att spela ett kortspel som heter spoons. Vi hade på oss väldigt fina tröjor också! Sverige tröjor för fulla muggar! Haha
åååå vad jag kommer sakna dom här människorna när jag åker hem!!
Ps. Jag kom precis på att det är mindre än en månad kvar för mig här borta. Jag åker hem om exakt 28 dagar..
Dag två i Oklahoma var absolut den bästa och roligaste, vilket resulterade i färre bilder för jag var inte så fokuserad på något annat mer än att ha kul. Vi gick upp rätt tidigt och gick ner till stranden, sen var vi där i solen ända fram till lunch. Det varså himla skönt att kunna hoppa i vattnet lite då och då. Det är inte så ofta man har den möjligheten här borta i mitten av USA.
På eftermiddagen blev det lek på familjens jet ski! Wihooo! Vi skulle egentligen åka ut med båten också men det blev inte så, jet ski'n var ju så himla rolig.
Jag och mina gingers <3
Jamie fick den västa brännan någonsin. Jag fattar inte ens hur man kan bränna sig sådär! Hennes hy är så kännslig mot solen.
Så, i fredags kom Hailey och hämtade oss och sen åkte vi till Kaw Lake i Oklahoma där Hailey's farmor har en liten stuga precis brevid vattnet. Vi kom dit först av alla så det ä därför jag har så många bilder från dag 1 (vi hade tråkigt medan vi väntade på att alla andra skulle komma dit). De som bodde i det lilla huset under helgen var vi tre (hailey, jamie och jag), Hailey's pappa, Hailey's tre yngre syskon. Hailey's farmor (a.k.a. Grammy) och Hailey's farmors fru (a.k.a. Gramms). Jag tycker att det är så häftigt att Hailey's farmor är homosexuell för hon är nämligen extremt religiös på samma gång. Det bevisar bara att alla tolkar bibeln på olika sätt och att det inte finns något rätt eller fel.
När Grammy och Gramms kom fram till stugan så blev det stor städning eftersom att ingen hade vart där på ett år, och vi fick det absolut läskigaste jobbet. Dom har ett skyddsrum som är ingrävt i marken, precis utanör huset (tornado-skyddsrum), och det var det första vi var tvugna att städa pga tornadon som gick över Moore i Oklahoma för någon vecka sedan. Problemet är att det där skyddsrummet hade så många spindlar så jag kunde inte ens räkna dom. Vi var tvugna att gå ner och döda så många vi kunde och sen sopa up dom och slänga dom i det höga gräset. Inget roligt jobb, och Jamie gick inte ens ner i rummet för hon är sjukt rädd för spindlar. Små var dom inte heller kan jag ju säga... Men det var säkert väldigt underhållande för grannarna att höra oss skrika!
På kvällen doppade vi frukter och bär i choklad! MUMS
Hailey kletade choklad i hela mitt ansikte precis innan hennes farmor skulle ta en bild så det blev många skratt. Vi gick också ner till stranden och tittade lite innan vi gick och la oss!
Dubbelhakaaa
Här år en väldigt ång film som Hailey filmade precis när vi hade kommit dit, när vi hade tråkigt. Kanske inte jätterolig att se, men ni får iaf se vad vi gör hela dagarna här borta. Vi är konstiga helt enkelt.
Hej hej! Idag kom vi hem ifrån Oklahoma, vi hade väldigt roligt fastän vädret inte har varit det bästa här borta. När vi kom hem åkte jag och Hailey till gymmet och tränade och sen har vi haft movie night framför tv:n under resten av kvällen. Vi såg the others, och jag hade inte sätt den på väldigt länge så det var kul! Imorgon kommer det upp lite bilder från helgen, men Hailey's farmor har också en massa bilder på sin kamera som kanske kommer upp lite senare, vi får se.
Så länge får vi se den här fina bilden, tagen precis efter att vi hade kommit fram fredag eftermiddag.
Packa kommer jag göra rätt många gånger under den kommande månaden, och idag blev den den första av packningarna. Jag och Jamie sitter och väntar på att Hailey ska komma och hämta oss. Sen åker vi till Hailey farmors stuga i Oklahoma (inte där tornadon var kan jag tillägga) bara över helgen.
För några dagar sen kom min värdpappa hem med tre stora kartonger. Han sa att han inte gillade att säga det här, men att han var tvungen, för jag borde börja tänka på att packa snart så jag vet vad jag måste skicka hem. Det kom som en chock för i mitt huvud hade jag två hela månader kvar! Jag behöver ju inte packa än!! Men sen tittade jag på datumet och insåg att jag åker hem om exakt 33 dagar, lite mer än en månad.
Jag tror att jag blev rädd för dom där kartongerna stod inlåsta i min garderob rätt länge. Men sen kom Hailey hem till mig igår. Hennes mamma höll på att samla "donations" från människor i vårt område som hon sen ska skicka till Oklahoma där tornadon förstörde allt. Jag sa att jag självklart kunde ge bort lite grejer, för om jag ska vara helt ärlig så använder jag inte ens hälften av dom kläder jag har. Jag öppnade garderoben och såg som där kartongerna och tänkte att jag ska vara glad för det jag har. Om jag väntar med att packa så kommer den där jobbiga känslan vara kvar ända tills jag verkligen MÅSTE packa. Så jag gav lite saker till Hailey som hon sedan gav till sin mamma, och sen började jag faktiskt packa.
Det första jag la ner i en av kartongerna var min balklänning, min graduation outfit och sen lite andra grejer som jag vet att jag inte kommer ha användning för här borta. Sen började jag lite smått lägga ner vinterkläder och jackor, men det får räcka just nu. Jag har ju faktiskt en hel månad kvar.
Det läskiga är att tiden kommer gå så himla fort, jag vet det. Nu i helgen ska jag Hailey och Jamie åka till en sjö i Oklahoma där Hailey mormor bor, efter det har vi ca två veckor innan hela min amerikanska familj åker till Kalifornien i några dagar. När vi kommer hem efter det har jag bara några få dagar kvar innan jag åker iväg. Detta betyder att jag måste ha packat klart och skickat iväg mina kartonger innan Kalifornien så att jag inte behöver tänka på det efteråt.
Ja, det är många roliga och tråkiga saker som händer just nu. Men imorgon ser jag fram emot att åka iväg med Hailey och Jamie och bara ha roligt i tre dagar!
På kvällen, efter att tornado varningen var över och vädret var bättre, hade skolan någonting som kallas project graduation. Det börjar klockan 9.30 på kvällen och slutar klockan tre mitt i natten. Jag tror att syftet med det är att samla alla seniors efter graduation så att dom inte går ut och festar och gör nåt dumt... Det är alltså obligatoriskt och det är bara för seniors. Men var faktiskt extremt roligt! Jag har ingen aning om hur skolan fick ihop alla pengar att fixa allting, men det var grymt! Dom hade en läskigt stor skärm där man kunde spela Wii och en massa andra uppblåsbara grejer. Dom hade ett dansgolv med bra musik, och runt om dansgolvet fanns det en massa spelbord så det såg ut som en kasino där inne. Dom hade också en "tattoo artist" (fejk såklart, men min tatuering har inte försvunnit än) och ett photo booth där man kunde ta bilder. Det bästa med den här kvällen är att allt är gratis! Du får faktiskt pengar och andra grejer under kvällen! DJ:n som spelar musiken på dansgolvet ropar ut namn hela tiden, och om man hör sitt eget namn får man gå till ett speciellt rum och välja ett pris! I det rummet har också varje person en korg med sitt namn på som man kan lägga alla grejer i. Jag fick en massa grejer i min korg, och dom hade också fixat så att man fick ett kuvert med $100 innan man gick hem!!
Men det bästa på hela kvällen var att dom hade anlitat en hypnotisör som hade en show för oss! Han tog upp några frivilliga på scenen, och jag trodde verkligen inte att det skulle funka, men han fick dom att göra sjuka saker!! En tjej mimade perfekt till en hel Brittney Spears låt och efter showen sa hon att hon inte ens vet alla ord i den sången.
Det är förmodligen svårt att tro att det funkade, men man kunde se att dom frivilliga inte riktigt var vakna när dom gjorde alla knäppa saker på scen. Han fick t.ex en väldigt blyg kille att spela luftgitarr och dansa inför hela publiken.
Det var en väldigt härlig kväll och jag somnade så fort jag kom hem!
Så, precis efter vår graduation fick vi reda på att det var en tornado i Wichita som ligger väldigt nära Rose Hill. Det är till Wichita vi åker när vi ska shoppa t.ex. Jag och Jamie skulle egentligen åka till fler graduation parties efteråt, men tornado alarmet i rose hill började låta så alla var tvungna att åka hem och "ta skydd". På radion började dom få panik och skrek att alla i Wichita skulle ta skydd. Vi lyssnade på flera kanaler där dom skrek "take shelter!!!" och sen bröts kontakten. När vi kom hem ställde sig matt och min värdpappa ute i trädgården med varsin coca cola och tittade på himlen. Det är så himla roligt, för man tror att alla skulle gömma sig i källaren och vara livrädda när det är en tornado så nära, men det händer så ofta här borta så det är ingen som bryr sig (förrän den är precis där du bor). Jag var såklart lite orolig för mina vänner i Wichita la upp bilder på Facebook på hagel stora som golfbollar! Som tur är fick vi inget hagel, bara regn, och den värsta delen av tornadon gick inte över Rose Hill. Vi hade bara lite växter och grejer som låg utspridda över tomten efteråt. Fastän det var lite läskigt så var det en häftig upplevelse!
Nu min vänner ska ni få höra om den sjukaste dagen so far! Jag hade ju nämligen min graduation igår!! Hur galet är inte det?!! En riktig Amerikans graduation med ful/fina kläder och många glada människor! Det finns inte så mycket mer att berätta än att det var sjukt kul och att det än en gång kändes som att jag var med i High School Musical. Här får ni se bilder från själva ceremonin och från precis efteråt:
Alla killar är klädda i rött och tjejerna är klädda i vitt. På den här bilden har vi precis börjat sätta oss ner och jag är den som precis börjar gå in på den andra raden.
Vi sjöng en sång med alla seniors som är med i någon slags kör, och sen resten av rocketairs (dom som inte är seniors), Jag star på andra raden precis brevid Hailey.
Innan man går upp på scen har man "toffsen", som sitter på hatten, på höger sida och när man går up på scenen flyttar dom den till vänster för att representera att man är en graduate student. Det är det han gör med min hatt på bilden.
Wihoo här slängs alla hattar i luften!
Glad tjej precis efter ceremonin
Beautiful sister <3
Siblings <3
My lovely family! I love you so much!
Foreigners forever!
Efter det här hade jag en liten freak-out i bilen påväg hem eftersom att det var en tornado i wichita, och vi kunde se den från Rose Hil! Men det får ni veta mer om i nästa inlägg.
När vi kom hem blev det presentöppning och Jamie fick en Mac Book! :) Samma som jag fick när jag gick ut nian!
Jag fick ett så extremt fint halsband av mina värdföräldrar, och känslosam som jag är började jag gråta när min värdpappa sa "It means that you touched our hearts".
Tank you so much for the beatuiful necklace! I love it and you touched my heart too
Jag ska nu försöka sammanfatta hela den här helgen för er, och jag tänkte börja med fredagen och lördagen. Ni vet redan att jag och Jamie hade vårt graduation party på fredag kväll, men här får ni lite bilder från det också!
Tårtan var läskigt god..
Från vänster på bilden: Holly, Taylor, Wyatt, Chelsea, Jamie och Hailey
Hailey och Jamie ser lika normala ut som vanligt...
Efter vår lilla tillställning åkte vi vidare till Jake och Brittney's graduation party, och det var väldigt trevligt! Vi stannade där rätt länge, och dom hade en stor fest med väldigt mycket familj och många vänner!
Problemet med graduation parties är att alla seniors i hela skolan har sina fester under samma helg, så det blir väldigt mycket åkandes fram och tillbaka, och sen stannar man på varje ställe i ungefär 30 minuter innan man åker till nästa.
Fredagen var inte så farlig eftersom att i bara hade två fester att gå på (våran och Jake och Brittney's) men på lördagen började det hysteriska bilandet fram och tillbaka. Jamie började med att åka till Austin's fets (men jag känner inte honom så hon hämtade mig efteråt) och sen åkte vi vidare till Amanda, sen blev det Holly, sen Wyatt, sen Lauren's fest, och till sist åkte vi till Nathaniel's hus. Vi gick också och hälsade på en av våra lärare som kommer gå i pension, för han bor precis brevid Nathaniel. Jag åt så extremt mycket mat och tårta så jag trodde att jag skulle spricka. Varje gång vi kom till ett nytt hus sa jag att jag inte skulle äta någonting där, men sen åt jag tårta i alla fall...
Som ni kanske vet var det en tornado i Wichita i söndags, och under lördag kväll kunde man känna det i luften. Det var väldigt fuktigt ute, och himlen var super mörk fastän klockan inte var så mycket.
Den här dagen jag definitivt vart den galnaste hittills! Jag hade min grauation klockan 2.30 idag så jag är officiellt en "high school graduate student"!! Woop! Men sen direkt efter det var det en tornado i Wichita, precis där jag bor!!! Heeelt galet! Jag dog inte, och jag får skriva mer imorgon. Nu ska jag åka tillbaka till ksolan för dom har nåt som heter "Project Graduation" som alla seniors måste gå till där vi får en massa gratis grejer! Det håller på hela natten, så bilder och mer beskrivning kommer som sagt imorgon!
Jag kom precis hem, för vi tar en liten paus mellan alla graduation parties. Jag har ätit så mycket tårta och glass så jag tror jag kommer spy. Vi ska snart åka till fler parties men det blir inget mer socker för mig!
Idag har jag på mig min roliga tröja som mamma skickade från sverige! När jag, Hailey och Jamie åker till Hailey's mormors sommarstuga nästa helg så kommer vi ha på oss våra "sverige-tröjor" sammtidigt :) Jag har den här tröjan, Hailey har en tröja som det står "Sweidsh people are the best" på och Jamie har en gul och blå tröja som det står Sweden på.
Jag tyckte att den här låten passade väldigt bra in just nu. Jag är blond, jag kan ALDRIG komma ihåg namn (tack pappa för den värdelösa egenskapen) och jag kan aldrig stava rätt.. Sen har vi lyssna på den här låten om och om igen i bilen idag ;)
Jag vaknade för exakt fem minuter sen, och nu sitter jag och väntar på Hailey som ska komma och hämta mig. Vi ska gymmeligymma nu på morgonen och senare idag kommer vi åka runt till våra kompisars graduation parties. Det var tur att vi hade vårt party igår, för vi hade jätte fint väder (typ tropisk värme), men idag är det inte lika soligt.
Så, vet vet inte vad jag ska skriva om den här lilla resan mer än att vi hade så himla kul!! Vi var visserligen tvugna att gå upp klockan 4 påmorgonen för att åka till skolan som hade fixat en buss som gick hela vägen till Kansas City. Det tar ca tre timmar att komma dit så det var en del åkandes, men det var det värt!
Vi akte en massa olika grejer men den absolut roligaste och häftigaste var någonting som heter the "ripcord". Det kostade pengar att göra, eftersom att det egentingen inte är en åkattrakton, men herre i höjden vilken kick det var! Det är svårt att förklara, så ni måste titta på videon för att förtså men man sitter fast i två långa vajrar som hänger ifrån två höga torn. Tre eller två personer "åker" sammtidigt, och den som är på höger sida måste "rip the cord" (därav namnet). Det finns ett till högt "torn" lite längre ifrån dom andra och där sitter det ett rep som dom binder fast på våra ryggar. Sen har dom en maskin som drar i repet så att man åker högre och högre upp, när man är hela vägen upp så måste den personen på höger sida dra i en liten grej som gör att repet lossnar och sen blir det frittfall några meter innan man svingas fram och tillbaka. Hailey valde att vara på höger sida (jamie var i mitten och jag var till vänster) så hon var den som "släppte loss" oss. Precis innan hon gjorde det så skrek Jamie och jag så högt vi kunde "IF YOU'RE A BIRD" och sen skrek Hailey "I'M A BIIIIIIIRRRDDD" samtidigt som hon drog i spaken. Sen skrek vi hela vägen, haha, men det var en väldigt häftig känsla, nästan som att flyga!
Såhär fina såg vi ut precis innan vi åkte "ripcord"
Wihoooooo
Precis i början kan man se oss högst uppe vid det där "tornet", tyvärr kan man inte höra vår "if you're a bird, im a bird" på videon eftersom att våra kompisar som filmade skrek precis lika mycket som oss när vi släpptes loss haha.
(Jag kan också meddela att flera av våra vänner gjorde det här efter oss eftersom att dom såg att vi överlevde, haha)
Hej! Jag skulle självklart ha skrivit det här inlägget precis efter den sista dagen i skolan, men jag var alldeles för lat och ville bara leka i solen ett tag, så det inlägget får ni nu! Sista dagen var iaf i tisdags och det var en väldigt konstig känsla att ha alla lektioner och veta att det var SISTA GÅNGEN. Jag kommer sakna alla människor och alla lärare så himla mycket. Som tur är var det ju inte sista gången jag kommer att befinna mig i skolan, bara sista gången jag kommer att ha några lektioner. Jag har ju fortfarande graudation där på söndag, och så har vi repetition inför graudation imorgon. Sen är jag helt säker på att jag kommer komma in och göra klart mina projekt i Ceramics class (grejen är att alla andra förutom alla seniors fortfarande har skola så vi seniors kan fortfarande komma till skolan och avsluta saker som vi inte han klart med, om vi vill).
Vi hade iaf en väldigt mysig och rolig körlektion den sista dagen, alla tog med sig mat, och så satt vi på golvet i klassrummet och åt. När den lektionen var över så var nästa alla gråtfärdiga för kören betyder så hima mycket för oss. Men dagen fortsatte och lektionerna tog slut ovanligt fort. I vanliga fall sitter man och stirrar på klockan i klassrummet tills alarmet som indikerar att lektionen är slut äntligen ringer (precis så amerikanskt som man tror att det ska vara). Men i tisdags så var jag inte alls glad över att höra den där klockan ringa.
Nu är alla glada för att skolan är över, och det är bara början på semestern, men när man tänker till så är det ju faktiskt slutet på min semester. Jag har ju såklart hela sommaren framför mig, men en åtta månaders lång semester är över för mig nu.
En tjej i vår körklass ritade på väggen som en hyllning till Mr. Forsyth eftersom att det är hans sista år. Ni kan se ritningen i bakgrunden, det står "Sing me to heaven" som är en av hans favoritlåtar.
Vi hade också en frisbee som vi kastade fram och tillbaka i klassrummet. Vi satte upp två muggar på ett av skåpen, som vi sen försökte träffa.
Vår musiklärare, Mr. Forsyth var såklart med och spelade.
Jag filmade också när vi gick ut från skolan för sista gången
Jag kom precis hem från Worlds of fun som ligger i Kansas City! Vi var där med alla seniors idag och det var så himla kul! Jag berättar mer imorgon för nu ska jag sova! Godnatt!
Det är så himla mycket jag vill skriva om och berätta för er just nu!! Först och främst skulle vi ju ha finals (vilket är typ "slutprov") idag och imorgon, men såhär är det. Alla seniors får sommarlov ca en vecka innan alla andra i skolan, bara för att hinna med allt med graduation. Grejen är att eftersom jag är en utbytesstudent så har jag en massa klasser där jag är det enda seniorn, t.ex american history (det är bara juniors som tar den klassen, och alla utbytesstudenter) sen har jag också sophomore english (obviously med alla sophomores, för att dom sätter alla utbytesstudenter i en lägre engelska klass så att vi hänger med). Det här betyder alltså att jag typ inte har några slutprov, för lärarna är så snälla mot oss utbytisar här borta! Yes säger jag bara!! Inga slutprov idag, PLUS att det har vart freakin' 30 grader och sol här borta idag!! En jäkligt bra dag får man väll säga. Jag och Jamie tog säsongens första åktur med vår golf cart idag också! Vi körde runt i området i flera timmar och tog konstiga bilder (sammtidigt som vi högt lyssnade på musik såklart). Grannarna tror väll att vi är helt galna...
Sen till nästa ämne, nämligen att det är en dag kvar i skolan!!! Heeelt galet. Imorgon är det absolut sista dagen och jag kommer typ gråna varenda lektion. På onsdag åker vi till worlds of fun med alla seniors, det ska bli så himla kul! Jag har redan vart där en gång med min värdfamilj under haloween, och det kan ni läsa om här, men jag hoppas på att det kommer vara färre folk där den här gången.
En till grej som kommer hända snart är ju graduation! Den på söndag, och min och Jamies graduation party är nu på fredag. Annars finns det väll inte så mycket att säga om den förren efter söndag.
Juste, jag måste ju berätta om en galet läskig grej som hände för några dagar sen. Egentligen var den inte läskig men eftersom att det var mitt i natten så blev det jäkligt läskigt. Klockan var kanske 2 på natten och jag sov som en sten som vanligt. Plötsligt smäller någonting till väldigt högt, precis brevid mitt huvud, och så hör jag bara hur en massa grejer RASAR ner på golvet. Det var helt kolsvart i mitt rum så jag blev självklart helt livrädd, och det kändes som att jag fick en hjältattack. Jag hoppade upp ur sängen och tände lampan, och då såg jag vad som hade hänt. Mitt skrivbort med en massa grejer på står precis brevid min säng, och under mitt fönster. På det skrivbordet hade jag ställt en spegel dagen innan som lutade mot fönstret (som btw var öppet). När vinden blåste så välte spegelt och hade ner alla mina grejer på golvet. Det hade ju inte vart någon större fara, om det inte var så att min vattenflaska (som för övrigt läcker) stog på skrivbordet, och trillade ner på min dator som var på golvet precis nedanför. Mitt i natten sprang jag till badrummet med datorn och torkade den med en handduk, och försökte sedan med alla möjliga grejer för att få ut allt vatten ur skärmen.
Hur som hellst, trots alla mina knep natten innan, så hade skärmen en stor konstig fläck på sig när jag vaknade, och kameran funkar inte alls. Resten av datorn klarade sig fin-fint, men skärmen är lite knas... aja, hoppas att jag inte måste betala allt för mycket när jag lämnar tillbaka den till skolan imorgon!
En sista grej som jag bara måste säga är, HUR I HELA H*LVETE KAN MAN SAMMLA PÅ SIG SÅ MYCKET SAKER UNDER ETT ÅR? Det känns som att mitt rum är en stor skrothög, och nu måste hela högen packas ner snart och skickas till sverige.
Jag hade ca 17000 andra bilder på min telefon, men dom är var dom minst konstiga...
Jag kommer ihåg när jag fick den här boken i början av mitt år, och jag tyckte att den var så himla tjock! Inte visste jag då att jag skulle vara klassens matte-snille resten av året, eftersom att jag redan gjort allting i den där boken!
Jag glömde helt bort att skriva om det här på bloggen, men i torsdags så åkte jag hem till några AFS volontärer och hade min "pre-return orientation" tillsammans med alla andra AFS studenter i samma område. Det här mötet var som en väckarklocka för mig, för det var först då som jag insåg att jag faktiskt ska åka hem snart. Sen började jag tänka efter, och idag kom jag på att jag bara har två dagar kvar i skolan här borta, TVÅ!! På måndag och tisdag har vi finals, sen åker senior klassen till Worlds of Fun på onsdag. På fredag har vi övning inför graduation tidigt på morgonen, och på söndag är mitt high school år officielt över. Jag kan inte ens börja beskriva hur fort det här året har gått, för det känns som att jag kom hit igår. På ett sätt känner jag mig som hemma, och allt är så vant, men sammtidigt inser jag att jag fortfarande lär mig nya saker varje dag, och jag skulle lätt kunna stanna i ett år till.
Ju närmre hemresan jag kommer, desto starkare blir den där känslan jag har i magen. Det är klart att jag saknar alla där hemma, men jag vet inte hur jag bara ska kunna fortsätta leva mitt normala liv när jag kommer hem, inte efter allt jag har upplevt. Det känns som en fantasy-film. Du vet, när huvudkaraktären i filmen åker iväg på ett äventyr som helt kastar om den normala uppfattningen av världen, men sen i slutet så vaknar karaktären upp, och så inser man att allt bara var en dröm. Huvudkaraktären går tillbaka till att leva sitt gamla vanliga liv, men den som tittar vet att ingenting kommer vara sig likt efter den där drömmen. Precis så känns det.
Jag hoppas att alla ni där hemma i Sverige tar hand om mig när jag kommer hem, för jag saknar er, det gör jag verkligen. Men jag har ingen aning om hur jag kommer bete mig när jag kommer tillbaka. Om jag kommer gråta konstant i två veckor, om jag kommer vara överlycklig att få träffa alla igen, eller om jag bara kommer vara helt tom på känslor. Det kommer jag veta först när jag kommer hem, för jag har ingen aning om vad som kommer hända när jag vaknar ifrån den här drömmen.
Jag har på sista tiden börjat gå tillbaka lite i mitt arkiv för att läsa gammla inlägg, för min blogg är ju ungefär som en dagbok, men ibland hittar jag fel som bara är jätte konstiga. T.ex när autocorrect på min telefon inte vill sammarbeta, och så orkar jag inte läsa igenom det jag har skrivit innan jag publicerar det...
Här är ett bra exempel där min telefon tyckte att jag skulle lägga in ordet "Wellington" mitt i en mening... Jag antar att det är för att jag ibland glömmer bort att byta från det engelska tangentbordet till det svenska när jag skriver på telefonen.
Hej hej! Jag sitter just nu i solen på altanen och bara njuter av värmen. Jag har också lagat omelett till lunch för det är typ den enda grejen jag kan laga själv som tar under tio minuter att göra. Vädret här borta är som vanligt helt galet med sol ena dagen och spöregn den andra, men det har iaf börjat lugna ner sig lite grann nu, och så har det börjat bli väldigt mycket varmare.
Igår hade hela skolan en samling i aulan tidigt på morgonen. Lärarna hade valt ut några elever från skolan som har gjort någonting speciellt under året, eller som bara har vart extra bra. Vartenda lärare i skolan fick välja några elever ur sina klasser som dom ville uppmärksamma (och ja varenda lärare fick göra det för jag går inte i en speciellt stor skola).
Två gånger fick jag gå upp på scenen, en gång för Mr. Hilgers klass (ceramics) och han tog upp rätt många elever på scenen faktiskt. Sen fick vi tre utbytesstudenter gå upp på scen också och så tackade alla lärare oss för det här året och sa att vi var modiga som vågade åka iväg i ett år osv. När det lilla talet var över så fick vi (jag, Natalia och Lilly) varsin jättestor kasse med en massa amerikanska saker i! Bl.a. En hatt, solglasögon, ett halsband, en flagga, en slags lanterna, godis och en massa andra grejer! Jag fick också en mini- broschyr av "the us constitution" och en liten bok med alla amendments i haha, bara ifall jag skulle glömma bort någonting.
Jag hade på mig hatten hela dagen i skolan, och jag kan säga att jag har fortfarande kvar glitter i håret från det!
När jag kom hem så satte jag på mig allt som fanns i kassen för att ta en bild :) min värdfamilj tyckte att jag såg väldigt amerikansk ut..
Sooooo... idag hade vi vår absolut sista konsert. Som ni kan förstå är det redan extremt ledsamt för alla seniors, men för att göra det värre så kommer vår underbara musiklärare Mr. Forsyth i pension, så det här är hans sista år. Vi har övat väldigt länge och mycket för att göra den här konserten så bra som möjligt, och det gick faktiskt väldigt bra! Jag, Hailey, Brittney och Jamie söng en song där jag och Brittney spelade gitarr, vi sköng låten Ho Hey om ni känner igen den. Vi fick väldigt många komlimanger för den låten efter konserten, så det var som sagt bra. Sen sjöng vi fyra andra låtar med hela kören, som gick sådär, jag gillar inte riktigt att sjunga med den stora kören. Min kör, Rocketairs sjöng några låtar som var helt underbara, bl.a. "Some Nights" by Fun, där vi hade delat upp solot mellan alla seniors, och den gick bra den med! Direkt efter konserten började alla krama varandra och jag grät så stört mycket.
Jag kommer att lägga upp en film med det här inlägget som jag och Jamie filmade direkt efter konserten när vi kom hem. Jag har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv, och i videon så typ skrattar och gråter jag på samma gång. Jag tror att jag grät mer nu än vad jag gjorde när vi hade vår sista konsert i AF, och ni får veta varför i videon...
Det här året har vart så jäkla bra, absolut det bästa året i mitt liv so far , och jag VILL INTE ÅKA HEM.
ps. Fler bilder och videos från konserten kommer snart, för min värpappa filmade in en massa låtar!
Det är en sak som jag helt har tappat under min tid i USA, och jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är bra eller dåligt. Jag vet heller inte om detta kommer att komma tillbaka till mig när jag åker hem till sverige, eller om det är permanent. Det jag har tappat är min "fashion sense". Innan jag kom hit hade jag tyckte jag att det iaf var lite kul att köpa nya kläder fastän jag aldrig riktigt har vart en äkta fashionista. Bekvämlighet står långt upp på min lista när jag shoppar, men jag vill självklart också se fin ut. Det kanske låter ytlig, men det jag försöker förklara är att under det här året har "bekvämlighet" åkt väldigt mycket högre upp på listan, och hur jag ser ut bryr jag mig oftast inte om, och inte någon annan heller för den delen. Jag har självklart bra och dåliga "kläd" dagar, men det är ju ingen i skolan som bryr sig, så varför ska jag göra det? Jamie sa till mig i början av året att man oftast kan se vilka som är utbytesstudenter eftersom att dom alltid är uppklädda.
Det kanske låter tråkigt att dom flesta går runt i mjukisbyxor i skolan (framför allt under vintern) men det är faktiskt väldigt skönt. Och sen är det ju så att när det kommer ett tillfälle där man bör klä upp sig, t.ex en konsert, homecoming, prom, en fest eller vad som helst där det krävs finare kläder, då jäklar satsar man allt för att se så bra ut som möjligt. Det blir väldigt stora kontraster i hur man ser ut, och det blir också mycket roligare att klä upp sig då.
Jag vet inte hur kul det här är att läsa, men vi får väll se om jag får tillbaka min fashion sida när jag kommer hem, eller om jag kommer göra revolt och gå runt i mjukisbyxor i skolan ;)
Ps. Jag kom precis på att mjukisbyxor har jag redan haft i skolan några gånger när jag gick i femman. Folk tittade lite konstigt på mig, men vad gör det? ;) jag har ju ändå aldrig gillat att se ut som alla andra.
Det här var jag för några år sen lixom.. grön kjol, gul/röda strumpor och inga problem, man kan ju inte säga att jag följer normen precis..
Jag hittade en text på facebook idag som beskriver precis hur jag känner just nu. Den stämmer så exakt in på mina känslor att jag kunde ha skrivit den själv.. Jag vill bara gråta för att den träffar så rätt
"Just now I realized that I am exactly where I started about 9 months ago: I’m counting…Counting the days until I am going to leave a life to live another one. Drawing a black cross over each day passing on the calendar hanging over there on the wall, looking at that big red circle around the day.; the day I will leave; leave a whole life I have built up behind, trying to solve the chaos in my head, not knowing if i should laugh or cry. Faster than I had expected those 90 days suddenly turned in to 60, those 60 will quickly turn in to 30, and before I know it, I will be able to count the remaining days on my fingers. 10.........9……...8…….7…… 6…..5….4…3..2.1. I left home neither knowing what this year will bring, nor what I had to expect. I left my friends, family and everything else, except a small bit of my life packed up neatly in two bags, with tears in my eyes, hoping everything would be exactly like I hoped it would be. After leaving the hardest part behind, saying goodbye to the people I love, I sat in the plane struggling between fear and excitement knowing this flight would take me to the other side of the world, away from everything I know and was familiar with and also facing the frightening fact, that next time I would cross the Atlantic was going to be a whole school year away. Well, it turned out to be everything I had hoped for, if not even more. Looking back at all the things I got to experience make me so thankful towards all the people who made it possible for me to leave, always stood up for me and encouraged me to go and take my chance of spending a year abroad when I was struggling with my decisions. Thank you so much. Most exchange students live 2 lives, one completely different from another; Each one of them was and is special and unique in their own way and I don’t feel any regret. I have the feeling that in the last 9 months I have learned more than in the whole other 17 years of my life. I learned how it feels to start a new life, starting off without knowing anybody, learned to appreciate everything I have more than I ever did, learned to make my own choices and fix my mistakes, learned about 2 totally opposite lifestyles and cultures, learned to take care of myself and be independent and learned twice that fitting in is not the easiest part of life, but you should never give up. You will find your way and place where you belong. Also, I learned that even in hard times, don’t let things come in your way: Enjoy every second of the life you are living…. Live it the way YOU want to… Don’t waste your time worrying….Travel the world….!!! I will remember the lovely people I got to meet, the amazing friends I made, all the new places I saw, the delicious food I ate (that made me fat :P), the feeling of having a new family, and most of all I want to remember the person who this exchange made me become. Honestly, I don’t want to leave. I have come to realize that home is wherever your friends, family and loved ones are, and thats why i have two homes now. Its almost time for me to pick up my belongings and leave home, to go home, and remember that dreams are not meant to last forever."
Idag har jag ätit svensk mat för första gången på 8 månader!
Jag och min värdmamma lagade svenska köttbullar med potatismos och lingonsylt! Det var väldigt uppskattat och min familj tyckte att det var väldigt kul att få en smak av sverige. När jag stog där och stekte köttbullarna så fick jag en släng av "hemma" för att jag kände igen doften så väl.
Det var en väldigt härlig känsla att äta "riktig mat" som är gjord från grunden, och som jag vet precis vad det inehåller. Amerikansk mat kan vara väldigt god, speciellt när min värdmamma lagar den, men efter att jag hade ätit middag idag så kändes det som att jag var mätt på riktigt för första gången på väääldigt länge. Svensk mat är ju bara så himla gos, och smakrik! till och med en sån simpel rätt som köttbullar
ps. Lingonsylt gixk faktiskt att hitt i affären här borta, till och med rätt märke ju! Felix :)
