106 dagar
Nu är det exakt 106 dagar kvar till avresan. Igår fick jag det näst bästa telefonsamtalet jag kan få i mitt liv just nu. Min bästa vän Johanna som ska åka samtidigt som mig har fått en familj i USA!! (jag tror att människor har svårt att förstå hur stort detta är om man inte har upplevt det själv) Nu börjar jag sakta men säkert förstå att jag verkligen ska åka, men hur glad jag än är för Johanna så kan jag inte hjälpa att jag börjar tänka lite själviskt. Kommer jag få en familj snart? Hur kommer den vara? Vad händer om ingen väljer mig? o.s.v.
Många frågor men inga svar.
Förhoppningsvis får jag en familj innan sommaren så att jag hinner prata lite med dem innan jag åker, men det vet man aldrig hur det blir.
Jag har så konstiga känslor kring hela resan! Jag är exhalterad, rädd, ledsen, nyfiken, glad och i princip alla andra känslor man kan komma på!
Nu ska jag sova! Godnatt!
Kommentarer
Postat av: Caroline P
Det kommer bli så bra Elice, väldigt avis! Spännande att kunna följa din resa här.
Kram
Postat av: Tomas
God morgon.
Vilken bra blogg du startat :-)
Soon you might wanna start writing in american? ;-)
Puss
Postat av: tova
kan du inte länka till johannas blogg?:)
Trackback
